Efter allt elände nu i vinter kommer våren med hopp. 

En släkting till mig har en rysstecknad liten dvv/lejon hona som de gärna ville para med min Pepzi, så skedde det också nu i Februari och då hoppades vi att det skulle bli några små ryssar och att en hona skulle få åka hem till oss och bli Pepzis damsällskap.

Dock födde Iris som hon heter, ungar i en höbal och hon fick bara 2st som tyvärr följde med henne ur boet men inte hittade tillbaka och frös ihjäl. Men de valde att försöka en gång till, då skulle de fixa en riktig bolåda med kant då ungarna lätt "hänger kvar" under mamman då hon har diat ungarna färdigt och går därifrån.

Hur som helst kom Iris igen på kärt återseende av Pepzi, de trivdes verkligen tillsammans och det säger jag inte för att Pepzi ville "rida" henne hela tiden, utan dom visade verkligen ömhet jämtemot varandra, så fint att se! 

Otroligt snäll och rar är hon , för att inte tala om vacker!  

Nu håller vi tummar att det blir bebisar 7e Maj och att de klarar sig denna gånng.  

Denna vinter har jag verkligen inte haft turen på min sida med kaninerna    Som jag skrev i mitt tidigare inlägg fick Znurran tyvärr skutta vidare över regnbågsbron och som summan av kardemumman fick Zilla liknande symptom kort efter (24e Feb) dvs andningsvårigheter: rossling andning och ibland nysningar. 

Självklart ilade jag denna gång in till veterinären och fick mitt skräck-besked ännu en gång.Samma sjukdom.Samma alternativ.

Men denna gång beslöt jag mig för att det fick bära eller brista, jag valde att pröva antibiotikakuren på 14 dagar, trots risken för återfall ville jag ändå pröva då Zillas syptom var lindrigare samt att hon inte heller hade mjällkvalster som tärde hennes imunförsvar.

I alla fall så blev Zilla diagnoserad "inflammation/infektion i övre delen av luftvägarna". Jag fick då utskrivet 28ml av en stark (och dyr!) antibiotika som heter Baytril, 235:- fick jag lägg ut för den när veterinären varit så snäll och dragit av 30% på priset. Jag fick med 2st doseringssprutor (1ml) och vart delegerad att ge henne 1ml Baytril morgon och kväll. Men vilken viljornas kamp det blev!

Till skillnad från Bactrim med banan och vanlijsmak som Pepzi fick då han hade urinvägsinfektion, var Baytril helt transperent och osmaksatt vilket inte riktigt föll lilla damen i smaken. Men efter en stunds lirkande och många pelletsmutor fick hon till slut i sig det hon skulle och när kuren var över kunde jag äntligen slappna av då hon andades problemfritt och ljudlöst, tack och lov så gick det vår väg denna gång   (peppar peppar)

Hon hann fylla 6år ändå, lilla hjärtat <3

Jag har nu kommit underfund med orsaken till flickornas plötsliga sjukdom: Stress.

(Om sommrarna har Zilla och Znurran alltid gått ihop i en stor hage utomhus men suttit i sepparata burar på vintern)
I hopp om att de skulle kunna gå tillsammans även på vintern satte jag dem i en välinredd hästbox i höstas och de trivdes som fisken i början men eftersom tiden gick började pälstussar ryka allt tätare. Det hela slutade med att jag fick dela av boxen och satte galler emellan, bättre än inget.

Men den friden varade inte länge då Znurran plötsligt började få otäcka sår över hela kroppen, jag uteslöt andra orsaker och insåg (efter pälstuss-fynd) att Znurran hade hoppat över delningen, som är ca 125cm hög, in till Zilla bara för att få rejält med stryk och sedan hoppa tillbaka igen. 

Därefter fick de båda flytta till separata burar men då hade stressen av allt bråk och tjafs redan satt sina spår i båda mina små hjärtan.  

Det är jättetråkigt att det blev som det blev. Men man lär sålänge man lever, det är inget att sticka under stol med. Detta har varit en stor erfarenhet för mig även om man skulle kunna kalla det en riktig pärs

Några skulle nog kalla detta fel. Att avliva ena och ge den andra en chans, men jag vill påminna om att detta inte var några enkla val och jag gjorde min personliga bedömning på kaninernas individuella situationer och valde därefter. Jag ber er att förstå.